Välkommen till Västra Gusseröd

Fjäderfän

Allt började med att Robert fick 3 blandras tuppar av en jobbarkompis 2018. Sedan blev det Hedemora (ej genbank).

Idag har vi Svensk blå anka (genbank) som vi skaffade 2019 och Bohuslän-Dals svarthöna (genbank) som vi skaffade 2022 .

Bohuslän-Dals svarthöna (genbank)

Bohuslän-Dals svarthöna var en sådan där önskeras och 2022 tog vi beslutet att byta till den rasen. Vi fick tag i tupp, höna och kyckling från en besättning och höna med åtta kycklingar från en annan, som blev starten för vår genbank.

Bakgrund till rasen

De höns som ligger till grund för dagens genbank köptes 1958 från två bröder i Bullarebygd. Deras säregna svarta höns hade de övertagit från sina föräldrar som fått dem i bröllopsgåva 1899. Modern var från Norge och fadern från Sverige. Om gåvan kom från den norska eller svenska släkten vet vi inte. De måste betraktas som lokala lantrashöns.

Rasens kännetecken

Anlaget som karaktäriserar hönsen tillåter svart färg att breda ut sig, inte bara på fjädrarna utan också på kam, slör, näbb, ben och hud. T.o.m. köttet är mörkfärgat. Precis som på föregående ras kan i första hand tupparna få genomslag av vildfärger. Fjäderstrukturen är oftast slät men ullighet kan förekomma. Benen är glatta och tårnas antal är 4.. Vita djur kan förekomma. Kam och slör är svarta till rödlila och kamformen är enkel. Vikt höna 1-1,5 kg, tupp 1,5-2 kg.

Svensk blå anka (genbank)

Med en damm i nära anslutning till hönshuset föll det sig ganska naturligt att utöka tamfågelflocken med Svensk blå anka.

Med en liten avelsflock på max två drakar och lagom många ankor, hoppas vi kunna bidra till bevarandet av lantrasen

Svensk bå anka.

Bakgrund till rasen

Den svenska blå ankan är inte identisk med utlandets swedish blue duck eller pommersk anka. Ursprunget till den svenska lantrasen är oförädlade blåfärgade ankor som under de första åren på 1900-talet samlades ihop längs västkusten, från Skanör till Göteborg. Ankrasen fick sin första standard redan 1907. Hur mycket ursprunglig lantras som finns i dagens svensk blå anka är osäkert. Under 1970-talet kom en del djur in med tvivelaktig härstamning. Likaså korsades det senare in pekinganka.

Rasens kännetecken

Fjäderfärgen karaktäriseras av det blå arvsanlaget som ger en genomsnittlig färgfördelning av 50 % blå (grå), 25 % svarta och 25 % vit/blåspräckliga (pärlgrå). Vit variabel bröstfläck. Ett par av vingpennor är inte sällan vita. Benfärgen är orange/skifferfärgade. Näbben är ljust gröngul på andriken och mörkt blågrön/svart på ankorna. De blå är i allmänhet något tyngre än Svensk gul anka och lägger något färre ägg i genomsnitt. En andrik väger 3 – 3,5 kg och en anka 2,5 – 3 kg.

Andra fjäderfän vi haft

Våran start med fjäderfän var tre tuppar som Robert fick av en jobbarkompis. Vi behöll en av tupparna och skaffade tre Hedemora höns till honom. Blandrastuppen ersattes sedan av en Hedemora tupp och vi fick en flock med bara Hedemora (utan genbank) några år. Hedemora är en väldigt trevlig ras, som förutom ger ägg, i ett trevligt kollektiv ruvar fram och tar hand om sina kycklingar tillsammans.

Följ Gusseröds Fjäderfä på Instagram @gusserods_fjaderfa